...och vinnaren är...

Jag vill på förhand varna känsliga läsare – det finns risk för att jag spricker av extrem mallighet. Bodil Alvarsdotter på Stadsbiblioteket i Göteborg tipsar om årets bästa böcker - och gissa vilken bok som blivit utvald till Bästa Bilderbok? Va? Va??

Jag är så stolt så det är inte klokt. Och får en liten tår i ögat samtidigt.

Här kan du läsa hennes övriga tips:
http://www.stadsbiblioteket.nu/bodils-basta-2015/

Första boksigneringen

Jaha, här står jag och ser käck ut på Akademibokhandeln. Även om det inte direkt var en strid ström av förväntansfulla bokköpare igår sålde jag ändå oväntat många ex och däremellan fick jag hänvisa kunder till olika delar av butiken. Många trodde nämligen att jag var en av personalen och så småningom blev jag riktigt bra på var allt fanns. ”Brevpapper? Det är där borta vid väggen! Sångböcker för barn? Jajamen, de ligger här.”

En dam kom fram, hon presenterade sig aldrig men berättade att hon själv hade skrivit en bok och stått och signerat den i olika butiker. ”Jag vet hur det känns”, sa hon medlidsamt. Fast jag tyckte ju att det var ganska roligt att stå där och småprata med kunderna. En snubbe stannade till och undrade vad det var för bok jag skrivit. Jag måste ha sålt in den bra för han köpte tre exemplar på samma gång.

En gång var jag inne i en bokhandel och letade länge och väl efter en pocket jag skulle ge bort. Alldeles intill satt Paolo Roberto vid ett bord, redo att signera sin kokbok. Det var nästan ingen som kom fram till honom och jag blev helt svettig. Tänkte att det där skulle jag aldrig utsätta mig för. Men men, vad visste jag om framtiden? Uppenbarligen ingenting. Jag är grymt nöjd med gårdagens insats i allafall.

Foto: Anja Ryne

Boksignering i julstöket

Bara för att jag lite försynt passade på att fråga om Sven går på kalas fanns i butiken, blev jag inbokad på en boksignering. Så roligt! Titta gärna in och säg hej.
Akademibokhandeln vid Järntorget, 19 december kl 12.30-14.30.
http://akademibokhandeln.se/event/annika-lundholm-moberg-signerar/?postid=939

Författardag på Litteraturhuset

Vem hade för ett år sen kunnat tro att jag skulle stå på scen och hålla föredrag?! Inte jag i allafall. Men nu är det gjort, det gick bra och var riktigt kul. (Note to self: ta med ett vattenglas nästa gång för att undvika mysko raspröst och hosta inte i mikrofonen.)

Kultur i Väst, Stadsbiblioteket och Författarcentrum arrangerar varje år en Utbudsdag/Författardag där etablerade författare och debutanter berättar om sitt författarskap för inbjudna bibliotekarier, pedagoger och andra som är intresserade. I år ville de att jag skulle vara med vilket ju var fantastiskt hedrande och roligt. I mitt föredrag berättade jag historien om Sven, om mig själv och konsten att sparka ut sin inneboende surtant.

Jag hade tagit ledigt så jag kunde vara med hela dagen på detta väldans trevliga arrangemang. Det var både intressant och inspirerande att höra vad de andra hade att berätta. Jakob Wegelius inledde som det stora namnet, han har bland annat skrivit och illustrerat de prisbelönta böckerna Mördarens Apa och Legenden om Sally Jones. Övriga medverkande var förutom jag Malin Biller, Helena Lund-Isaksson, Yasmin Sund, Emma Bladby, Camilla Ceder, Elin Molander och roliga Christina Lindström.

En del, som Christina, hade redan skrivit massor med böcker. Hur hinner de? Många har andra jobb samtidigt, som jag. Men här ska sättas sprutt, efter jul blir det full fart för min del - det ska ni få höra mer om längre fram.

Litterart Gästabud Nyköping

En helg går så fort! Nu sitter jag på tåget igen, denna gång på väg hem. Läsningarna gick bra, så många sköna barn det finns! Alltid är det någon i varje grupp som pratar på om allt från superhjältar till gräsklippning, det är bara att hänga på och försöka lirka tillbaka samtalet till det jag försöker berätta. Roligt är det när man får med föräldrarna också så de inte bara sitter längst bak och tittar på. 

Stadsbiblioteket var fint pyntat med ballonger och serpentiner och jag funderade på hur det skulle vara att jobba som bibliotekarie - kanske riktigt trevligt!? Fast helst skulle jag ju vilja vara sagotant på heltid. Vi får se om jag lyckas.

Tack Nyköping, jag kommer gärna tillbaka en annan gång!

Sagotant på vift

Sitter nu med lite fjärilar i magen på ett tåg till Stockholm. (Här hade det passat med en instagramfilterbild på ett vackert höstlandskap som jag hade kunnat se från mitt tågfönster, om det inte vore för att rutan är så lortig att det enda jag ser är fågelbajs.) Idag ska jag hälsa på en vän och i morgon bär det av till Litterart Gästabud på Culturum i Nyköping. Om ni är i närheten, ta med ett gäng barn och kom dit så ses vi! Jag ska läsa och prata om Sven-boken, kanske ritar vi lite också. Klockan 11 OCH kl 13. Två set alltså :-) 

(Succévarning säger jag bara. Kom ihåg var ni läste det först.)

Pressklipp

Se där! Ur en artikel i Helsingborgs Dagblad, angående att alla barn inte gillar kalas. Känns superdupercoolt att bli omnämnd i samma text som andra, riktiga författare - som att jag också är en författare. På riktigt. (Undrar när man kan börja kalla sig det utan att det känns som att man hittar på?)
http://www.hd.se/kultur/2015/10/10/finns-har-nagra-bord-att-gomma-sig-under/

Metainlägg

Men kolla! Eders Uppblåsta Mallgroda har blivit intervjuad av författaren Åsa Öhnell:

http://asaohnell.com/2015/09/28/intervju-med-annika-lundholm-moberg-illustrator-och-forfattare/

Ett rum med utsikt

Ibland är det som att saker och ting faller på plats helt av sig själv. Det är en del i mitt liv som är kaos och knas men just detta som hänt nu... Det känns lite magiskt.

Jag har ju tjatat länge om att jag inte får någonting gjort om jag inte får vara ifred, att jag måste ha en ateljé. Och jag har satt in annonser, mailat någon som känner någon som kanske har något att hyra ut, lagt ut krokar både här och där. 

Åker och tittar på en lokal i gamla Spinneriet i Lindome, en mäktig byggnad i övrigt. Men hur gärna jag än vill tycka om den känns just den här lokalen som en mörk fängelsecell och jag tackar nej till sist. 

Tur är väl det. För plötsligt, genom tips från en granne, får jag napp. En liten sjöbod – på cykelavstånd hemifrån. Liten som en lekstuga, men det räcker. Här har jag alla mina målargrejor, ett litet arbetsbord och en stol. Allt jag behöver för att kunna sitta och skriva i lugn och ro. 

Och utsikten. Det märkliga är att ända sen jag var liten har jag haft en återkommande dröm. Att jag går omkring i ett hus, det är visst mitt. Och plötsligt upptäcker jag att det finns ett rum jag inte sett förut, med vatten precis utanför fönstret. Jag blir alldeles toklycklig över att hitta det där rummet. Kan knappt tro det är sant. Och det är det ju inte heller, för sen vaknar jag och blir lika besviken varje gång. 

Fast nu är det ingen dröm längre. Här sitter jag och skriver. Och, som extra bonus: är i den där sköna fasen när jag känner mig som ett geni, skrattar åt det jag skrivit och är pinsamt självgod. Jag vet att jag senare kommer in i den tråkiga perioden när jag börjar tvivla, vacklar och ganska länge tycker att jag är rent usel, innan jag kämpar mig upp igen och slutligen blir nöjd. Men just nu känns det fint och jag tänker njuta av mitt flow. Idag är en bra dag.

Högläsning av Sven går på kalas

Jahapp. Nu börjar den dra igång på riktigt, hösten. Slut på bullbak och iskalla bad, dags att ge sig ut i bokvimlet. Jag värmer upp med att läsa min bok på den fenomenala bokhandeln Lohrs Pocket nu på lördag. 12 september kl 10.30, på Kapellplatsen 2 i Göteborg alltså. Har du barn som gillar högläsning, ta med dem och kom! Eller så kommer du själv och hejar på mig, det vore också himla trevligt.
http://pocketmedmera.se/lordag-12-september-kl-10-30-sagolasning/

Fina recensioner!

Skoj! Erica på bloggen Bokbiblan har skrivit om Sven går på kalas: http://drombiblan.blogspot.se/2015/08/sven-gar-pa-kalas-av-annika-lundholm.html

Här hittar jag en på Fridsboksrescensioner:

http://fridsbokrescensioner.blogg.se/2015/july/sven-gar-pa-kalas-av-annika-lundholm-moberg-2015.html

En äldre men likväl festlig kommentar av Marianne på Boktipset hittade jag här: http://www.boktipset.se/bok/sven-gar-pa-kalas

Och till sist ett inlägg på instagram av signaturen grovtinitiativ: https://instagram.com/grovtinitiativ

Jag blir nästan löjligt glad och stolt av alla snälla kommentarer - och tanken på att det finns människor där ute som faktiskt gillar min bok. Ni ska veta att ni inspirerar mig att skriva vidare!

Prokrastinering och prestationsångest

Nej, jag tänker inte klaga på vädret. Det har varit en bra sommar tycker jag (min man håller inte helt med). Lite bad, lite förrådsröjning, lite ritande, mycket läsande... Tyvärr nästan inget av det jag planerat mest av allt, nämligen skrivande. Varje gång jag sätter mig med föresatsen att skissa ner idéer till en ny barnbok blir jag avbruten. Alltid är det nån som är hungrig eller nåt annat som absolut måste fixas NU NU genast, sen tappar jag tråden och börjar med ett nytt projekt. Bullbak till exempel. (Frysen är nu proppfull.) 

Den stora frågan är också: ska jag jobba på en ny Sven-bok (har skrivit en men den känns flåshurtig och jag har lagt den åt sidan ett tag) eller något helt annat? Några idéer ligger på lut, fast just nu tycker jag att allt jag skrivit är halvkasst. Jag är van, vet att det går upp och ner. Pendlar oftast mellan att känna mig som ett geni eller en sopa. När jag är i sopa-läge går det inte framåt alls, då är det bättre att bryta av med andra saker tills det vänder. Historierna får ligga och puttra i bakhuvudet en stund.

Men, bara en vecka kvar på semestern. Snart måste jag sätta igång på allvar.

Det börjar så här...

...men slutar ofta så här.

Sommarstugefunderingar

Vi har firat midsommar med min mans roliga släkt i Ångermanland. När jag var liten fick jag för mig att Norrland måste vara det värsta stället i Sverige att bo på. Jag hade inte ens varit där, men tänkte att om det var ännu kallare och mörkare än i Dalarna där jag växte upp så måste det vara rena döden. Jag ville ju söderut, bo i en storstad. Jo tjena. Det blev Göteborg. 

Nu känns det i allafall tvärtom, jag vill bo på landet med minst hundra meter till närmaste granne. Det är fantastiskt vackert där uppe på sommaren. Jag trivs som allra bäst när vi är i stugan, alla är samlade men håller på med sitt. Några spelar brädspel, någon läser framför brasan, någon snarkar i soffan och jag sitter och ritar. Ett pelargonmönster blev det denna gång, kan nog bli bra. Tantblommor äger.

Jag har gått och funderat på en ny bilderbok i helgen, skulle gärna vilja få in det här lilla huset på något sätt. Alldeles mysigt ser det inte ut, jag tänker att det kunde bli lite ensligt och mörkt med alla träd runt omkring. Vem kan tänkas bo där? En liten sur tant med två kråkor? (Fundering: kommer alla mina framtida bokkaraktärer att vara tjuriga enstöringar, om jag nu utgår ifrån mig själv när jag skriver?)  

Kul på gång!

Tadaa, har just gjort en liten affisch inför en kommande utställning. Jag har blivit inbjuden att ställa ut 12 Sven-bilder på Nyköpings bibliotek i samband med en litteraturfestival (Litterart Gästabud i Nyköping 2015). Och inte bara det! Jag ska också vara där och läsa boken den 17 oktober för de barn som vill höra, och så blir det tårtkalas. Jätteskoj! Kanske jag borde jobba lite på den där scenkostymen jag tjatar om. Svens kalashatt kanske? Eller kanske ska jag vara Örjans mamma i för liten jumpsuit.

 

I vilket fall som helst tror jag det kommer att bli en rolig höst! Fler högläsningar är inbokade, jag återkommer till dem längre fram.

För övrigt jobbar jag vidare på ateljéspåret och skickar ut förfrågningar både här och där. Det gäller bara att vara lite ihärdig. Tror inte jag kommer att kunna påbörja en enda mening på nästa bok förrän jag fått någonstans att vara ifred.

Tröttma

Kursen på HDK är klar nu, äntligen. Det har varit en tuff vår med lite för mycket att göra på en och samma gång. Examinationen gick bra (trots att jag hann bli jättenervös innan det blev min tur) men jag har varit på skolan flera gånger för att skriva ut bilder till en utställning i höst. Mer om den längre fram! Jag har i allafall under denna intensiva termin fått ihop flera projekt som jag kan jobba vidare med, bland annat den animerade filmen som jag nämnt tidigare. 

Fast inte än. Just nu känner jag mig lika festlig och energisk som en sur vante som nån glömt ute i regnet. Sova! Jag vill sova i en vecka och sen låsa in mig i en enslig stuga i skogen i en månad. Där kan jag sitta ifred och skriva rent historierna jag funderar på när jag åker buss. Skog och skog förresten – en stuga på valfri skärgårdsö funkar lika bra om man nu kan fantisera fritt. Med öppen spis och utsikt över havet. 

Äh, när jag ändå håller på slår jag på stort och fantiserar fram en ateljéplats som inte kostar en förmögenhet i hyra. 

Och en ponny.

Sett i bokhandeln

Hurra! På Akademibokhandeln på Frölunda torg igår: "Den är rolig och har jättefina bilder också" sa expediten. "Jo, jag har hört att den ska vara jättebra" sa min käre man... Jag kan inte ens beskriva hur glad och stolt jag blir när jag får höra att någon tycker om min bok! Blir alldeles skrattbubblig, som Sven.

Nästa vecka är det examensdags på HDK, det har varit en väldigt rolig men också krävande kurs. Jag känner mig ganska utmattad just nu av mitt examensprojekt. Det ska bli skönt att få lägga det åt sidan sen, och få fokusera på nya historier. Kanske blir det en ny berättelse om Sven, eller också något helt annat. Jag brukar alltid säga att jag behöver en deadline för att bli färdig med något, men nu tror jag nog att det skulle vara välbehövligt med en lång period utan krav. Lååång.

Bokläsning på Alfons Åbergs kulturhus

Alltså, det här med att vara sagotant – jag skämtar om det men det skulle kunna bli mitt nya jobb tror jag. Rätt märkligt eftersom jag egentligen är en ganska blyg person. Men jag gillar att utsätta mig för sånt jag tror att jag inte törs, det är så roligt när jag klarar det! (Okej, det finns undantag. Aldrig mer att jag tänker åka Balder på Liseberg, det höll på att ta en ände med förskräckelse. Men det är en annan historia. Kanske Sven kan få göra det i stället, i nästa bok.)

På Alfons Åbergs kulturhus var barnen ganska små, så det blev många frågor och kommentarer om allt möjligt som inte handlade om boken ("Min doktor heter också Annika", "Varför har du ett vattenglas där?" osv). Jag tänkte att de nog inte förstod så mycket av texten, men ändå satt de väldigt koncentrerade och lyssnade. När jag läst klart ville en liten flicka att jag skulle läsa en gång till, så det var ju ett bra betyg!

"Författarbesök: Annika Lundholm Moberg". 

Pirrig väntan på att få sätta igång.

Här står tiden still.

Sagotant på sagotron. Av guld! Nästa gång blir det mantel och krona.

Effektiv tvåhandsfattning.

Det gick bra! Puh.

Releasekalas på Bokskåpet

Så var det avklarat, releasekalaset (puuuh)! Jag är ju precis som lille sur-Sven, jag gillar inte kalas. Men sicken tur att det var på finfina Bokskåpet! Mia och Ulrika som jobbar där tog väl hand om mig när jag kom så jag slapp bli nervös. Och att sen få läsa boken för en andäktigt lyssnande liten publik var jätteroligt (har bara läst för mina egna ointresserade barn förut, det är inte lika uppmuntrande), jag fick ju både applåder, present och blommor efteråt. 

Har ni vägarna förbi Värmlandsgatan 20 i Göteborg, passa på att besöka denna lilla pärla till bokhandel. De har vuxenböcker också, inte bara barnböcker och pyssel! Och mina bilder ur boken hänger kvar i två veckor till och är till salu för 150 kr/st, kontakta mig i såfall på annika@alibabaform.se

Kalasdags!

Nu är det inte många dagar kvar... Om ni skulle befinna er i stan på lördag förmiddag och inte vet vad ni ska ta vägen med era uttråkade ungar, då har jag lösningen – kom på releasefest vetja! Den lilla fina bokhandeln Bokskåpet bjuder på tårtkalas med serpentiner, ballonger och hela faderullan, jag har vernissage med lite bilder från boken samt läser för barna med min allra bästa sagotantsröst.

Tid: Lördag 2 maj, kl 11.00.
Plats: Bokskåpet, Värmlandsgatan 20 (närmaste spårvagnshållplats är Masthuggstorget).

Ännu en recension!

Upptäckte idag att Sven-boken fått en recension som var med både i Smålandsposten och Kristianstadsbladet! Men ghaaah, eftersom jag inte var prenumerant kunde jag inte komma åt att läsa den... Sicken lokaltidningsbesvikelse. Genom en småländsk facebookväns snabba ingripande (tack, Helena Löwenstierna) kunde jag få läsa den ändå, och det visade sig vara samma recension i Borås tidning. Läs hela recensionen av Eva Wahlström här.

För dig som inte orkar klicka på länken kommer här några citat: ”Jag tycker att det känns fint att läsa om ett barn som inte är som barn förväntas vara. Myten är ju att alla älskar kalas men så tror jag inte att det är.” ... ”Det finns en hurtighet och ängslighet när vuxna fixar barnkalas som i denna parodi blir direkt plågsam. Svens byxor kliar och han är jättekissnödig men det är det ingen som hör. Barnkalaset kunde inte börja sämre.” ... ”Det grafiska går igen i bilderna som tar ut svängarna i miner och bus.” ... ”Bilderna är på en och samma gång färgglada och moderna samtidigt som boken har en ton av bilderboksestetiken från 50-talet.”

Puh! Tack för den. Det spelar ingen roll att jag fått massor av glada kommentarer från vänner, bekanta och framför allt deras barn som redan läst boken – det är ändå lite läskigt att gå och vänta på recensioner.

Illustration Friday - Outside

Ni kanske har varit inne på Illustration Friday, en blogg/podcast/shop som varje vecka har en liten bildutmaning? Varje vecka, nytt tema. Har man en passande illustration postar man den på sin egen sajt och lägger upp länken på Illustration Friday. Det brukar vara en salig blandning av stilar, lite småkul och väldigt opretentiöst. Jag har själv inte varit med på länge men just denna vecka var temat "Outside". Utomhus passar ju bra – då passar jag på visa en del av en skoluppgift jag nyligen hade på HDK, en valfri bildberättelse gjord som en dragspelsfolder. Just denna bild är ett uppslag som föreställer Luvan på väg till mormor (ja, medveten koppling till Rödluvan). En kollega och jag ska jobba vidare med den så småningom, jag hoppas kunna visa smakprov längre fram!

Bologna Children's Book Fair

Såg detta instagraminlägg från förlaget i morse. Tänk nu är han där, den lille Sven (överst till vänster på bilden)! Hoppas det är någon som gillar honom.

Första recensionen!!!

Fick just en recension skriven av Anna Wilner på Bibliotekstjänst mailad till mig från förlaget, här kommer slutklämmen:
"...Detta är en historia som skickligt visar att när man har som minst förväntningar på att något bra ska hända – det är då det händer. Den stora behållningen är det fina samspelet mellan bild och text. Textstyckena är korta då större delen av boken berättas av illustrationerna. Med uttrycksfulla och detaljrika bilder lyckas Moberg verkligen skildra detta mardrömskalas och Svens metamorfos när han träffar den smarta Ella på kalaset. Sammanfattningsvis är Sven går på kalas en mycket lyckad debut där en till synes helt vanlig företeelse, barnkalaset, åskådliggörs i en helt annan dimension genom välgjorda illustrationer."

Grinar nästan lite nu.

Platta påskägg

För åtta veckor sen fick jag vara med om ett superroligt uppdrag på jobbet - att designa och illustrera årets upplaga av Postnords platta påskägg. Det är kartonger som finns att plocka vid alla postombud och tanken är att man ska fylla dem med godis, en pocketbok eller nåt annat smått och gott och skicka som påskhälsningar. Som ett påskägg fast brevlådevänligt helt enkelt. 
Men alltså, ÅTTA VECKOR! En hel evighet. Ni fattar ju hur jag gått omkring här som en äggsjuk höna (snark) och inte fått visa mina skisser för att inte avslöja något i förväg. Men nu är det officiellt, de finns ute och jag får äntligen lägga upp lite bilder!

Älskar att rita blommor! Det fick bli påskliljor, videung och björklöv
till bakgrundstapeten.

Karaktärerna i påskfamiljen var roliga att klura på. Kusinen från landet
och mammas nya kille bland annat. Fast detta är såklart Herr Tupp.

Tryckintag på Göteborgstryckeriet med Fredrika Trollby och Elinor
Johansson. De andra i arbetsgruppen var inte med: Lars Jönsson, Rebecca
Glenberg Uhrbom, Tonie Högberg, Felicia Adolfsson och Titti Winqvist.

Här ligger de! Våra bäbisar.

Äntligen finns de i butikerna, fotobevis från min kollega Camilla
Tengborg igår. Det fina stället gjorde Tonie Högberg.