Om hösten

Hösten är inte min favoritårstid. Det känns extra tungt att gå mot mörkret i år när sommaren varit obefintlig. Men jag tar långpromenader, studerar löv, mossa och svampar, försöker suga i mig alla klara färger så att hjärnan ska få energi. Lite hjälper det. Till exempel kan man få för sig att rita en hasselmus som heter Allan och är på väg någonstans i skymningen.

Förutom detta brottas jag min första kapitelbok som jag fick stipendium för att skriva. Det är galet segt. Den har legat och vilat alltför länge men jag ska bli mer disciplinerad, skriva tidigt på mornarna innan dagen rullar igång och allt annat tar över. Just nu rensar jag och skriver om. Försöker dra ner på antalet bifigurer och skapa logik. Faktiskt börjar historien så smått ta form! Jag ser fram emot att börja skriva den på riktigt.