Hilda!

OK. En riktigt rolig grej som jag inte vågat prata så mycket om (man vet ju aldrig, tänk om det inte skulle blivit något av det hela) är att jag ska illustrera Christina Lindströms nästa bok! Nu har B Wahlströms själva lagt ut det på sin webbsida så då är det väl så officiellt det kan bli antar jag.

Upprinnelsen till det hela var en skiss jag lade upp på Instagram för nästan ett år sen. Christina gillade den och sen rullade det på av bara farten.

Länge trodde jag att det inte skulle bli något för min del – förlaget hörde ju inte av sig. Kanske de ville ha någon kändare illustratör, tänkte jag. Men i december kom till slut ett mail och då var det bråttom, omslaget måste vara färdigt i förväg till en katalog. Så då var det bara att sitta och rita hela julen, perfekt eftersom det ösregnade varje dag. Skönt också att jag inte behövde fundera på hur Hilda skulle se ut, jag hade ju redan min instagrambild att titta på.

Ni vet när man är lite nervös för att visa ett första utkast och skickar det ihop med en massa förklaringar, som att man inte tror att personen ska förstå något annars? Och så kommer ett sånt här svar:

Helt fria händer från både författare och förlag, ingen styrning alls förutom förlagets kommentar om att barnen på min första skiss såg lite för små ut vilket var lätt åtgärdat. Drömjobb! Så här blev omslaget till slut, nu är det bara resten kvar:

Hänt sen sist

Redan januari och tre månader sedan mitt senaste inlägg – vart tog tiden vägen? Eller ja, det vet jag ju. Jag har frilansat heltid på en reklambyrå sedan början på november och då blir det inte så mycket ork till egna projekt. Några grejor har jag ändå hunnit med:

Signerade mina böcker på Akademibokhandeln Järntorget i julruschen, så här fint hade de skyltat i fönstret.

Har gjort flera nya bilder, bland annat till min webshop på Society6.

En bild hade jag med på Göteborgs bildverkstads medlemsutställning på Dergårdsgalleriet i Lerum. Lyckades tyvärr aldrig komma dit själv! 

Sålde mina grejor på Illustratörcentrums och Svenska Tecknares julmarknad på Litteraturhuset i Göteborg, tillsammans med Annalena @mayorekeblad och Linda @lindapabst.

Det som gick åt fortast var mina muggar och tändsticksaskar. Bäst var en äldre dam som blev så förtjust i min bok Sven går på kalas att hon kom tillbaka efter några timmar och köpte den till sig själv. "Den här ska jag visa för mina vänner när de vill bjuda mig på fest!" Hon gillade verkligen inte heller kalas.

Jag fick äran att läsa in ett stycke av Raketen och tjabbelmörtarna till Bokpuffen på Kultur i Väst. Eva Fred skötte tekniken och jag anlade min allra bästa sagotantsröst. Satte det på första tagningen (förutom ett litet oproffsigt och förvånat "jaha, oj!" i början som de tack och lov klippte bort!). Klicka här för att lyssna!

Raketrecension 3

Det har varit trögt med recensioner i år. Eller har jag bara inte hittat dem? För nu plötsligt fick jag nämligen syn på den här helt fantastiska recensionen på en blogg som heter Läslust – tänk om det finns ännu fler som jag inte vet om!?

”...borde finnas i varenda lågstadieklassrum i hela Sveriges avlånga land. Den borde läsas högt av varenda lärare och sedan borde varenda unge läsa den själv! Så bra är den! Och viktig!...”

Och hör här då, ett citat ur fortsättningen: ”...Jag älskar Annika Lundholm Mobergs illustrationer, det finns en finstämdhet, en känsla, man behöver inte kunna läsa för att förstå vad boken handlar om!...”

Jag tackar allra ödmjukast. Detta gjorde min dag.

Boksignering på Akademibokhandeln

Christina Lindström är en helt grym barn- och ungdomsförfattare som jag haft förmånen att få lära känna. Vi ses ibland och fikar, är med i samma barnbokcirkel och häromdagen stod vi ihop i den trevliga lilla Akademibokhandeln på Järntorget tillsammans för att signera våra böcker.

För ungefär ett år sen stod jag på exakt samma plats, ensam den gången. Då var det betydligt mer svettigt och nervöst. Mycket har hänt sen dess, jag är inte fullt lika blyg längre. (Nu kan man ju tycka att jag som stått på scen under alla år när jag spelade i band inte borde vara särskilt blyg, men det är en helt annan sak!)

Med Tina vid min sida gick tiden fort, vi hade visst missat den stora horden av barnfamiljer som fyllt butiken precis innan vi kom men några böcker fick vi signera i allafall. Godis hade vi också!

Lagom till julruschen i december ska jag dit igen, fast då får jag klara mig utan kompis.

Extra kul när vänner och bekanta kommer in och hälsar på.
Jag blev väldigt förvånad och glad när Ingvar, min gamla
kollega från förr, helt otippat dök upp.

Om hösten

Hösten är inte min favoritårstid. Det känns extra tungt att gå mot mörkret i år när sommaren varit obefintlig. Men jag tar långpromenader, studerar löv, mossa och svampar, försöker suga i mig alla klara färger så att hjärnan ska få energi. Lite hjälper det. Till exempel kan man få för sig att rita en hasselmus som heter Allan och är på väg någonstans i skymningen.

Förutom detta brottas jag min första kapitelbok som jag fick stipendium för att skriva. Det är galet segt. Den har legat och vilat alltför länge men jag ska bli mer disciplinerad, skriva tidigt på mornarna innan dagen rullar igång och allt annat tar över. Just nu rensar jag och skriver om. Försöker dra ner på antalet bifigurer och skapa logik. Faktiskt börjar historien så smått ta form! Jag ser fram emot att börja skriva den på riktigt.

Annika går på kalas

I år blev det inget yrande omkring på Bok- och Biblioteksmässan för min del, gick bara vilse en liten, liten stund på fredagen. Jag åkte dit för att signera mina böcker i Opals monter och efteråt var jag bjuden på jättetrevlig förlagsmiddag på Göteborgs stolthet, skeppet Ostindiefararen Götheborg.

Väldigt roligt att träffa alla Opaltjejerna med deras författare och illustratörer, plus att få prata med min nya redaktör Jenny Franke som är upphovskvinnan till Mirando Bok – förlaget bakom många fina bilderböcker. Jag tror det blir toppen att jobba med henne.

Mina bäbisar.

Japp, här står jag som en annan mupp. Men boken syns bra!

Weeeee, bästa bordet!

Okej, amatörmässiga matfoton är sällan kul. Men jag blev
så euforisk när efterrätten kom in, kunde inte låta bli.
Choklad och hallon, min favoritkombo.

Högläsningsångest

Dagen började inte bra. Vaknade och kände all världens elände ligga tungt på mina axlar. Trump, nazister, orkaner, jordbävningar, Nordkorea, plast i haven, utvisningar, tiggare och ja, ni vet. ALLT. Tappade sonens frukost i golvet. Hittade inte det nyinköpta busskortet. Åkte in till stan och högläsningen på Lohrs Pocket med ångesten surrande i bakhuvudet. Förra gången jag läste kom det tre personer. Den här gången skulle jag väl få vara glad om det kom en enda unge.

...

Men hör och häpna. Den ena föräldern efter den andra kom in i bokhandeln med sina barn. Och ALLA skulle upp till övervåningen där jag skulle läsa. Det blev fullt! Och det gick bra, ingen grät! De gillade boken. Fick dessutom en fin blomma och en bok som tack, lite välbehövlig feelgood.