onsdag 20 maj 2020

Ridlängtan

I höstas jobbade jag med att illustrera Ridlängtan, uppföljaren till Hästgalen som skrivits av Anette Eggert. Bilderna är levererade till förlaget för längesen men boken kommer ut först i september.

Handlingen (tagen från Opals hemsida):

”Ina har längtat i tre hela veckor och äntligen ska hon få gå på ridskola, äntligen ska hon rida på Randen. De senaste veckorna har Ina lärt sig allt om ridning på Youtube. Hon vet precis hur man sätter på grimman, ryktar, sadlar ja hon kan allt. Men när Ina kommer till stallet är det inte så lätt som hon tror. Ska det verkligen guppa så mycket? Och varför har gör inte Randen som hon vill? Nu måste Ina kämpa för att inte ge upp och inse att allt inte är så lätt som det verkar. Ibland måste man kanske bara slappna av och ha kul.”

Ja, stackars Ina får verkligen slita i denna bok. Randen är jättejobbig!

Slet gjorde även jag med bilderna. Det är visserligen kul att rita hästar men Randens prickmönster som förstås måste stämma från bild till bild höll på att göra mig galen, haha. Och aldrig förr har jag tänkt på alla dessa spännen och detaljer på sadlar, grimmor och träns. Det var nästan lika komplicerat som att rita cyklar (alla illustratörers mardröm) 😅











torsdag 14 maj 2020

Recensioner av Hilda och gymnastikdräkten






Tredje (och sista?) boken om Hilda illustrerade jag innan jul. Den heter Hilda och gymnastikdräkten och släpptes nu i mars. Som vanligt roligt berättad av Christina Lindström och har redan fått många fina recensioner av diverse bokbloggare. Jag ska inte citera alla så jag berättar bara vad boken handlar om (text tagen från förlagets hemsida):

Hildas bästis Bella har börjat med gymnastik och tycker att det är jätteroligt. Hilda vill också vara med, så hon följer med till en träning. Där upptäcker hon något hemskt – alla har superfina gymnastikdräkter! Vissa har till och med likadana träningsjackor. Plötsligt känner sig Hilda dum som bara har shorts och en vanlig tröja. När Hilda kommer hem frågar hon mamma om hon kan få en gymnastikdräkt, men mamma ser ledsen ut. Gymnastikdräkter är dyra.
Men så kommer Hilda på – snart kommer pappa på besök från Norge, kanske kan han köpa en dräkt åt henne?

Har jag tur blir jag också nämnd i recensionerna, som här:

”Annika Lundholm Mobergs svartvita illustrationer följer tätt inpå orden och fångar både vånda och gemenskap. Och trots alla bekymmer finns det faktiskt en hel del humor i skildringen.”
Borås Tidning och Ystads Allehanda, 18 april 2020

”Inkännande illustrationer i svartvitt av Annika Lundholm Moberg”
Barnboksbloggen, 25 april 2020

”Lundholm Moberg har gjort ett antal illustrationer som är tryckta i svartvitt. Här lyckas hon verkligen fånga den själ i karaktärerna som Lindström skrivit fram. Fint samspel mellan författare och illustratör! Vi hade gärna sett lite fler bilder.”
Barnboksfamiljen, 28 april 2020

”Vid varje kapitels början bjuds vi på smakfulla illustrationer i svartvitt som speglar texten väl. ”
Villivonkansbooks, 6 maj 2020

tisdag 25 februari 2020

Recension av Hästgalen

Om lite mindre än två veckor kommer Hästgalen ut! Boken har redan fått en jättefin Bibliotekstjänstrecension av Jan Hansson i BTJ-häftet nr 7, 2020. Helhetsbetyg 4 av 5!

”...en ovanlig bok i genren med en originell handling och mycket sympatisk ton.” ”Illustrationerna i färg av Annika Lundholm Moberg är av samma höga kvalitet som texten; varma, respektfulla och korrekta med en dos humor.” ”En läsvärd bok för många, inte bara för den ridintresserade.”

Älskar att även illustrationerna får beröm! När det gäller kapitelböcker kan man ibland tro att vi illustratörer inte har någon betydelse alls, det är ofta bara författaren som nämns. Rätt surt faktiskt, med tanke på hur tråkiga barnböcker skulle se ut utan bilder!

Ja, ja. Under tiden som jag gottar mig åt denna trevliga recension håller jag som bäst på att illustrera uppföljaren.



tisdag 19 november 2019

Hästgalen

I våras fick jag uppdraget att illustrera kapitelboken Hästgalen, av Anette Eggert. Det skulle bli jättekul att få rita hästar igen tyckte jag.

Som barn ritade jag massor, särskilt hästar. Väggarna var tapetserade med hästbilder, bokhyllan var full av hästböcker. Jag gick på ridskola, åkte på ridläger, var såklart med i Wahlströms Ponnyklubb och hade klubbmärket på ridhjälmen. Som vuxen tog jag upp ridningen igen. Men det tog en ände med förskräckelse då hästen jag red fick ett tokbryt under en hopplektion, skenade och slängde av mig rätt in i väggen. Jag bröt inget tack och lov, men blev så mörbultad att jag hade ont i flera veckor efteråt. Händelsen gjorde mig rädd, jag tänkte att det kanske inte var värt risken och slutade därför på ridskolan. Ett annat liv tog ändå vid – barnen kom, vi köpte hus och det blev en lååång period av hämtningar och lämningar på förskola/fritids, föräldramöten, skoldiscon, middagsbråk, leriga overaller och borttappade vantar. Jag hade ändå inte tid för något annat. (Skönt att barnen är tonåringar nu!)

Men, tillbaka till boken. Det visade sig i snart att det inte alls var så himla lätt att rita hästar längre. Jag fick inte till det, visste inte hur karaktärerna skulle se ut, allt gick jättetrögt och jag hade värsta ritkrampen. Ett tag var det bara ren ångest. Som vanligt kände jag mig sämst i världen.

Till slut vände det som tur var (det gör ju alltid det). I början på juli gick jag nämligen en kurs i bilderboksillustration på Sörängens folkhögskola i Nässjö. Vår lärare var den fantastiska Lotta Geffenblad vars bilder och animerade filmer jag alltid älskat och fascinerats av. Vi gjorde massa roliga improvisationsövningar, pratade bilder, läste bilderböcker, ritade och målade. Det var så förlösande att inte vara så noggrann, att bara rita på utan att tänka så mycket. När jag kom hem gick det lätt att sätta igång, bilderna kom av sig själv. Lotta fick sen stå som förebild till mammans utseende i boken, inte för att hon verkade hästrädd utan bara för att hon ser så snäll och sympatisk ut!



En dag tog jag med mig en kompis till stallet i närheten för att få lite inspiration till miljöer och detaljer. Åh, den där hästlukten, vad jag har saknat den! Vi gick runt bland hästarna, klappade mjuka mular och bara myste. Det slutade så klart med att innan vi åkte därifrån hade vi anmält oss till en ridskolegrupp för vuxna.

Nu har jag ridit hela hösten och älskar det. Det är som att jag efter hand hittat och pusslat ihop bitar av mig som jag saknat, att börja måla igen, skriva barnböcker och nu än en gång få hålla på med hästar.

Boken Hästgalen handlar om Ina som älskar ponnyn Randen. Tyvärr är hennes mamma livrädd för hästar så Ina får inte börja på ridskolan. Med lite hjälp av sin storebror lurar Ina mamman att gå på en prova-på-lektion och trots lite kaos där en pappa blir avslängd av en skrämd häst går det bra, mamman övervinner sin hästskräck och boken slutar med att Ina ska få börja rida trots allt. Boken kommer ut i höst tror jag. En uppföljare är planerad under 2020.






Bazar Masarin


Det slår mig att jag inte lagt upp den här intervjun med mig i den eminenta nättidningen Bazar Masarin. Den är visserligen från 2017 men för mig är det kul att minnas vad jag tyckte då, hur jag jobbade. Vad jag slet med att göra collage i Photoshop!

De senaste fem böckerna har jag illustrerat i appen Procreate på min iPad: Hilda och årets kalas, Hilda och hamstertjuven samt Hilda och gymnastikdräkten (ges ut nästa år), Allt som händer inuti och Hästgalen (ges ut nästa år). Det spar så mycket tid! Och jag kan jobba var som helst. Halvliggandes i sängen t ex. Konstigt nog får jag mindre ont i nacken av det än när jag ritar vid ett skrivbord.

Men jo, det var något särskilt med de där collagebilderna. Det var ett tag sen nu och jag har inte någon konkret på gång, men om jag gör en egen bilderbok igen kanske jag införlivar den stilen i Procreate litegrann?

Läs hela intervjun här: https://issuu.com/bazarmasarin/docs/bazar_masarin_l__sa
Redaktörer: Susanne Sandström och Jenny Edvardsson, ansvarig utgivare: Susanne Sandström. 

torsdag 14 november 2019

Butikskampanj för Felix ketchup

Tidigare i år fick jag ett jätteroligt uppdrag från byrån Change – de behövde två illustrationer till Felix butikskampanj. Bilderna skulle användas till bordsunderlägg och butikserbjudandet gick ut på att man fick ett valfritt underlägg om man köpte en flaska ketchup.

Jag hade ganska fria händer, det skulle vara djur och natur och INGA produkter i bilden. Deadlinen var supertajt som vanligt – jag hade bara några dagar på mig att göra jobbet men det gick bra. Som tur var kunde jag utgå ifrån en gammal bild som kunden gillade, ändra en del i den och måla en till som skulle matcha.

Tyvärr hann jag aldrig själv se kampanjen ute i butikerna men som tur var fick jag foton skickade till mig så att jag fick se hur det blev!



Foto: Maria Madsen Rasmusson

måndag 23 september 2019

Recensioner av Allt som händer inuti

Blir barnsligt glad och stolt över att Allt som händer inuti har tagits emot så väl. På både Adlibris och Bokus har den hoppat omkring på topplistan bland de mest sålda barn- och ungdomsböckerna! Man får passa på att ta en skärmdump när boken ligger på första plats, den här snodde jag från författaren Reyhaneh Ahangarans instagramkonto.



På Kulturbloggen finns en himla bra recension, även mina illustrationer får ett litet omnämnande! ”... Boken har fantastiska bilder och är rolig ...” Lotta Altner, 23 september 2019.


Jennies boklista har ett kärnfullt: ”Tänkvärd, stark och skickligt illustrerad!” Jennie Steifeldt, 19 september 2019.

Barnboksprat skriver bl a ”illustrationerna är enkla och fina och tar upp mångfald. Alla kan känna igen sig i boken och texten är skriven med okomplicerade ord.
Man får känslan när man läser boken att det inte är fel att känna som man gör. Det är också peppande att få tips om hur man exempelvis kan försöka tygla sin ilska eller ångest. Det är en varm bok och jag skulle gärna sätta mig i en stol hos Reyhaneh Ahangaran. Hon inger hopp!” AC Hellstrand, 6 september 2019.