En dam kom fram, hon presenterade sig aldrig men berättade att hon själv hade skrivit en bok och stått och signerat den i olika butiker. ”Jag vet hur det känns”, sa hon medlidsamt. Fast jag tyckte ju att det var ganska roligt att stå där och småprata med kunderna. En snubbe stannade till och undrade vad det var för bok jag skrivit. Jag måste ha sålt in den bra för han köpte tre exemplar på samma gång.
En gång var jag inne i en bokhandel och letade länge och väl efter en pocket jag skulle ge bort. Alldeles intill satt Paolo Roberto vid ett bord, redo att signera sin kokbok. Det var nästan ingen som kom fram till honom och jag blev helt svettig. Tänkte att det där skulle jag aldrig utsätta mig för. Men men, vad visste jag om framtiden? Uppenbarligen ingenting. Jag är grymt nöjd med gårdagens insats i allafall.
Foto: Anja Ryne |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar