Redan från första sidan grep Ingrids manus tag i mig. Jag kunde verkligen leva mig in i rädslan som Moses och hans bästa vän Märta fick leva med varje dag.
Från baksidan på omslaget:
”Det är några som är dumma mot Moses. Riktigt elaka alltså. Inte i vår klass, vi går i 3b. De som är dumma går i sexan, är stora och långa. Moses är kortast i klassen. Faktiskt kortast på hela skolan. Jag är ganska lång. Men vad hjälper det när killarna i sexan kommer och rycker åt sig hans ryggsäck och kastar upp den i ett träd.
Märta och Moses är bästa vänner och går i trean. De tre stora killarna i sexan står varje dag och väntar på dem efter skolan, för att ge sig på Moses. Hur ska de klara sig undan killarna? Och är det någon idé att be en vuxen om hjälp, eller måste Märta och Moses själva komma på en lösning? Vem ska rädda Moses? handlar om mobbing som vuxenvärlden inte ser, och om att orka och våga stå kvar som vän när någon blir mobbad.”
När jag skissade på omslaget råkade jag av misstag skriva ”Vem ska rädda Moses?”, i stället för ”Vem kan rädda Moses?” och Sabina skrev att de faktiskt gillade den titeln bättre så den fick det bli.
Det tog några korrvändor med förlaget innan jag förstod precis hur stor skillnad det skulle vara i längd mellan barnen, men annars var det inga problem med att skissa fram karaktärerna. Även om boken är ganska läskig är den bitvis lite rolig, och jag försökte visa både det läskiga och få fram värmen mellan Moses och Märta. Det svåraste var faktiskt att rita hunden, som ägs av arga gubben! All denna päls med olika gråtoner, den måste ju se likadan ut från bild till bild ... Just då ångrade jag att jag varit så noggrann med pennstrecken i den första bilden med hunden för det betydde att jag måste fortsätta på samma sätt genom hela boken. Sånt kan man gnissla lite tänder över, men i efterhand är jag nöjd att jag var petig – även om det handlar om detaljer som andra kanske inte ens tänker på.
Boken hann precis bli tryckt och klar till Bok och biblioteksmässan, så när jag var där passade jag på att besöka Beta Pedagogs monter och både bläddra i boken och prata med Sabina som jag alltså tidigare bara haft kontakt med via mail. Jättekul! Tyvärr var inte Ingrid på mässan men jag hoppas förstås att få träffa även henne på riktigt någon gång framöver.
Nu är det snart dags för nästa bokprojekt – men det får jag berätta om längre fram när det blir officiellt.
